BRT – MalmöExpressen

Västra Hamnen byter skepnad

Innan Öresundsbron invigdes år 2000 hade Malmö rykte om sig att vara en ful stad med både ekonomiska och integrationsrelaterade problem. I samband med att bron färdigställdes genomförde Malmö stad omfattande infrastrukturella insatser för att skapa en mer attraktiv stad.

Västra Hamnen exploaterades och en ny och modern stadsdel växte fram. Exklusiva bostäder, byggnader och parker ersatte det som tidigare varit ett anonymt industriområde. Turning Torso blev ett naturligt landmärke och Malmö universitet etablerade sig på platsen. En stor inflyttning skedde till området men den befintliga kollektivtrafiken var inte anpassad för det snabbt ökande resenärsunderlaget.

Skånes första Bus Rapid Transit-system

Den dåvarande stadsbusslinjen som trafikerade Västra Hamnen, Centrum och Rosengård hade inte kapacitet att hantera fler resenärer. Det fanns inte utrymme att sätta in fler bussar och dessutom var de befintliga bussarna slitna. Därmed initierades arbetet med att implementera Skånes första Bus Rapid Transit-system, MalmöExpressen. En fullskalig BRT-lösning med egna körfält, signalprioritering, påstigning via alla dörrar och påkostade hållplatser. Den moderna bussdesignen efterliknade spårtrafikens utformning. Att bygga ”Sveriges bästa stadsbusslinje” var den övergripande ambitionen.

• Rosengård har 51 500 invånare (15% av stadens befolkning) och är det näst största området med hög resandepotential.
• Centrum har 61 000 invånare och är det största området med hög potential.
• Västra Hamnen har 9 000 invånare (med prognos på 20 000 till 2035, 28 000 studenter och över 5 000 arbetsplatser).

Beslutet klubbades 2011

2007 gavs det första politiska uppdraget om att utreda framtidens kollektivtrafik i Malmö. Utredningsarbetet innefattar ett antal delutredningar som hanterar Malmös utveckling, stadsbyggnadsaspekter och trafikplanering. Utgångspunkten har varit att skapa goda förutsättningar för en hållbar livsstil för de som bor, vistas och arbetar i Malmö.

2011 klubbade den tekniska nämnden i Malmö en avsiktsförklaring att införa 24-meters superbussar mellan Rosengård och Västra Hamnen med trafikstart december 2013. En utmaning för kommunen blev att avsätta specifika busskörfält. Ett annat problem som var svårt att förutse var att restiden underskattades vilket medförde en del bekymmer med punktlighet och kolonnkörning. Även belastningen på vägbanan underskattades vilket skapade gropar i körbanan. Den behövde därför läggas om något år efter trafikstart.

Att gasa och bromsa samtidigt

Få eller inga kollektivtrafiksystem har jämnt fördelat resande över systemets olika delar. Resandefrekvensen varierar naturligt över dygnet och i olika stråk eller relationer uppstår kapacitetsbrister över tid. Den vanligaste åtgärden är att öka antalet avgångar på berörda linjer och trafikera dem med större bussar. På så sätt kan man öka kapaciteten räknat i ”personer per tidsenhet för en given relation”. Dock finns det alltid fysiska begränsningar vad gäller turtäthet och hur många bussar som kan köra samtidigt på en och samma linje.

BRT när inget annat räcker till

I ett läge där kapaciteten för en busslinje inte bedöms räcka till med konventionella metoder, eller i ett läge där man vill kunna erbjuda en snabbare och effektivare resa, kan oftast en BRT-lösning vara ett kostnadseffektivt alternativ i jämförelse med exempelvis spårväg.

Bus Rapid Transit är ett infrastrukturkoncept där en busslinje får en framträdande roll i stadsmiljön genom egna körfält, dedikerade körbanor, strategiskt placerade hållplatser och prioritet vid signalreglerade korsningar. På det sättet kan bussens hastighet och därmed hela systemets kapacitet ökas samtidigt som restiden för resenärerna förkortas.

Ofta väljer man att profilera och trafikera en BRT-linje med högkapacitetsbussar. I praktiken kan dock en BRT-linje trafikeras med helt vanliga bussar.